Ledsen.

Det gör ont i mitt hjärta att se Monarch så som han är just nu. Han är deppig, trött och ser verkligen helt knäckt ut. Han måste ha haft väldigt ont i sina karleder och jag la inte märke till dem förrän dagen efter och jag har bara 2 hästar att se efter. Det visar på hur lätt det är att missa saker om man verkligen inte tittar, noga. Tyvärr var det inte ett prioriterat ställe att leta på, vilket det egentligen borde vara med tanke på vad han hade haft för sig i hagen de senaste dagarna. Men å andra sidan så har jag nu lärt mig att alltid kontrollera där. Det var nog mest tur att det var så pass ytligt och att det ännu inte är så mycket flugor och annat skit. Såren var väldigt torra och fina, men det var verkliga brännsår. Han kunde lika gärna ha skurit av sig en sena, eller i värsta fall två.

Grafit betydde verkligen allting för mig och när han var sjuk så var jag sjuk. När han hade ont så kunde inte jag sova om nätterna för jag oroade mig ända in i själen. Det är ungefär samma nu. Jag skulle vilja vara i stallet hela tiden och mata Monarch eller bara se så att han är okej. Han är verkligen min lilla (stora) bäbis.

Jag ser skärsåren framför mig hela tiden. Konstant reflekterar jag med mig själv vad jag måste köpa inför nästa gång detta händer, hur jag ska behandla honom nu och kanske framför allt när går det över? Så som han såg ut där på sin plätt i hagen med ett ben i taget sparkande i luften framför sig – det syntes så tydligt att han hade ont.