Tack, så fruktansvärt mycket tack! 

Tack alla ni som hör av er och stöttar mig, i när och fjärran. Det har varit en jäkligt tuff tid nu ett tag, men det känns som om det finns en ljusning i tunneln. Det blev helt enkelt alldeles för mycket på en gång, men jag klarade mig den här gången med! Mycket tack vare mina fina vänner och såklart hästarna. Vad gjorde jag utan hästarna? De flesta utav mina vänner har jag ju dessutom träffat genom hästarna.

De tre senaste lördagarna har jag haft avlastning i stallet av Emelie. De små sakerna i livet! Att slippa mocka och sköta stallet någon gång ibland är verkligen ett privilegium för mig. 🙂 Det gör mig så glad och tacksam att jag kan få den avlastningen ibland. Linn har dessutom varit här nästan varje dag den här veckan och ridit Grappan. Vi skrittade ut en sväng i fredagskväll vilket var supermysigt. Jag måste raka smällfeta Grappan lite, hon får skav av gjorden med all päls som är i princip omöjlig att få ren. Grappan är hemskt tacksam över att få börja arbeta igen. Det verkar vara någonting som går i Grafits-linje. Han älskade också att få arbeta, likaså Monarch. Faaaast Monarch arbetar ju helst på sina egna villkor 🙂 

Jag måste kratta utanför stallet. Det ser för jävligt ut rent ut sagt. Det är strö och hösilage mest överallt. Tänkte att jag kanske kunde ordna med det idag när stallchefen ska ut och lufta alla sina ”lekisaker”. 🙂 ska se om Linn vill komma bort och rida en sväng med sen när stallchefen har siesta.