Oliksidig.

Ja, Bingo är oliksidig. Han är mindre oliksidig än vad han har varit, men dock. Det som är lite spännande just nu är att han helt (!) släppt sin vänstersida, något som sedan starten har varit vårt största problem – att han bitit sig fast i vänstersidan och sedan har jag fått slita arslet av mig för att försöka få honom lösgjord och smidig även till vänster. Nu har det bytt. Nu är det höger. Min vänsteraxel tackar honom visserligen (eftersom den är katastroftrasig efter min tid på Örsholm) men nu blir jag ju såklart irriterad åt andra hållet istället! Det märktes så otroligt tydligt häromdagen när jag tömkörde, något som jag ändå anser mig vara ganska så skicklig på. Jag kunde inte för mitt liv få Bingo rak i vänstersidan. Det enda jag fick var lite svagt svängd till höger och hur jag än gjorde och ställde så fick jag inte igenom vänstersidan alls. Det märktes framförallt när han skulle trava bommar i högervarv, det var i princip omöjligt att få flyt över fyra bommar, han tog hjälpsteg på sista bommen om och om igen. Jag höll på att bli galen på riktigt! Och det blir inte bra. För då blir Bingo än mer blockerad och då fungerar ingenting då får jag allting på en gång. Han överböjer sig, går rollkur hur mycket töm han än får och så blir han alldeles spänd och övergör allting jag ber honom om, svänger jag svagt till vänster så KASTAR han sig till vänster och sedan fryser han till is.. Mja, han är känslig helt enkelt.

Idag var inget undantag. Jag red en stund med gramanen för att han blir så stark när han har vilat, jag är oerhört noga med att rida med stöd i tyglarna och i princip inget i gramanen och det fungerar bra. När jag hade ridit fram ordentligt så plockade jag av den. Woopsy Daisy! Då blev det räcerbil igen. Men det gick bra. Jag fick fokusera på att sitta till, stilla hand och vänta ut Bingo som gör allting på samma gång. Han är alltid lite, lite före mig med allting och gärna på sina bogar och stark som tre. När han blir arg/frustrerad på mig så ställer han sig i en piaff. Jag gör ingenting. Jag bara sitter där med i princip slappa tyglar men han är helt övertygad om att det är piaff jag vill ha. Eller trav. Eller galopp. Eller stegra. Eller sparka bakut – MATTE GÖR NÅGONTING !!! Så jag fortsätter att inte göra någonting. Väntar ut honom. Tvingar honom att skritta på en volt. Han blir så arg 🙂 och jag bara sitter där och flinar. Ponnyn som verkligen inte vill göra fel. Han är som en hund som visar upp hela sitt trix-förråd i förväg i hopp om att NÅGONTING av allting som gjorts varit rätt sak som leder till en godis. Lilla Bingo Bell, vad mycket vi har lärt oss på den här fem åren. Älskade ponny. Jag har lagt mitt schema så att jag ska kunna vara med på hoppträningarna framöver. Det är så otroligt kul och utvecklande för oss. Jag längtar redan till onsdag.

På söndag är det pay and jump på Bergunda igen. Det ska bli roligt. Vi går ut hårt och har höjt oss 10 cm sedan förra gången. Den här gången blir det 70 och 80 cm. Upp med huvudet och sträck på mig är det som ska eka i mitt huvud. Med Pernillas röst 🙂 Såklart. STRÄCK PÅ DIG och SITT SITT SITT 🙂