Häst

Och så plötsligt, så var det den 20 januari, igen.

Hej Grafit,
i år är det åtta år sedan du somnade in i din box på Önnarp. Det känns fortfarande väldigt, väldigt overkligt och jag kan inte tacka dig nog för det liv som jag idag lever tack vare dig. Hade inte jag varit så korkad och köpt dig bakom ryggen på min pappa – trots att det från början var en riktigt (riktigt) dum idé så hade mitt liv förmodligen sett väldigt annorlunda ut idag. Jag kan fortfarande inte läsa saker jag har skrivit om dig utan att börja gråta, och samtidigt som jag skriver det här (för kanske åttonde gången i ordningen) så rinner tårarna. Du var min dröm som blev sann. Du har gett mig så otroligt mycket glädje i mitt liv att det knappt går att skriva ner allting. Jag saknar dig minst lika mycket varje dag och för varje gång någon utav dina gamla saker dyker upp i stallet så faller en tår eller två. Jag kan inte för mitt liv göra mig av med de saker som en gång var dina. De kommer alltid att vara ”Graffes” saker. Jag hoppas att alla vi sektmedlemmar (alltså hästfolk, tack Mikaela Laurén) någon gång får uppleva den DÄR hästen. Den som kliver in i ens liv och lämnar ett så kraftigt avtryck. För mig är du odödlig Graffe och jag tänker på dig varje dag.

I år är det 17 år sedan du var Sveriges bästa dressyrponny – alla raser och vann både SM och ponnyderbyt. 17 år. Det är en väldigt lång tid. De har hänt väldigt mycket på 17 år.
* För 18 år sedan träffade jag dig för första gången på ridläger på Brolöten sommaren 1999.
* För 17 år sedan träffade jag dig på ridlägret på Brolöten sommaren 2000.
* För 11 år sedan, när jag köpte dig, bodde jag i Västerhaninge.
* För 10 år sedan frös vi semin efter dig på Flyinge.
* För 8 år sedan gick du bort.
* För snart 8 år sedan föddes Valorous Monarch, min första avkomma efter dig.
* För 6,5 år sedan flyttade jag till Växjö.
* För 4 år sedan köpte jag gården i Villtofta.
* För 3 år sedan föddes stallchefen.
* För 2 år sedan dog Önnarps Monia, stoet som du skulle producera små Monarch till mig med.

Livet går vidare, varesig du vill eller inte. Antingen hänger du på eller så blir du lämnad kvar. Jag önskar att du hade fått fler år Grafit. Att jag hade fått mer tid med dig. Men livet ville inte det, det ville någonting helt annat.

Så tack Grafit. Tack för de tre åren som jag fick spendera med dig. Tack för alla vackra och ljusa minnen som du lämnat kvar. Tack för att du öppnade upp en helt ny värld för mig. Tack Grafit. Du är för evigt saknad och aldrig glömd.

Hästnörd och tillika Webbutvecklare som driver företaget Stuteri Valorous som inriktar sig på att utforma stilrena och enkla webblösningar för hästfolk, samt bedriver en connemarauppfödning i mindre skala. Leg. Sjuksköterska. www.valorous.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.