Dagen efter, kvällen före!

Jag är så himla stolt över min fina Royal. Vilken kanonponny han är! Aldrig åkt släp med varesig täcke eller transportskydd, men någon gång ska väl vara den första. Han klev rakt på transporten hemma på gårdsplanen och stod sedan som ett ljus hela vägen till Grevagården. Inte ens när vi stannade för att tanka och kissa så rörde han sig. Vilken pärla han är! Väl framme på Grevagården lastade vi av och han gick rakt in i sin nya box och drack en halv hink vatten. Han skötte sig exemplariskt. Han åt, drack och kissade och bajsade.

Första anhalten var skritt och trav på hårt underlag. J*vlar va halt det var på Grevagården. Det var 90% blankis vart vi än gick. Royal, som inte hade broddar eftersom de inte får ha det till stora delar av momenten åkte kana nedför backar och halkade hejvilt. Vilket visade sig lagom till exteriören då han tog halvsteg med ena bak… hur som helst! Skritt och trav på hårt underlag, dagens första händelse. Det blev lite annat ljud i Royal när vi gick ut på gårdsplanen, här skulle berättas vem som kommer. Såklart gapade alla hingstarna överallt så det var ju inte så konstigt. Men jag hade lagt ribban GANSKA LÅGT pga mina erfarenheter med Royals pappa 2011… Alla som var där minns Bingo som inte stod stilla ens för att ta ett andetag på hela helgen. Jag hade glasögonen på mig när jag gick in i stallet. Insåg ganska snabbt att de inte fick följa med resten av dagen för att temperaturomslaget ute till inne immade totalt igen mina glasögon så jag klev in i blindo. Royal klev dock modigt in i stallet och stod faktiskt nästan helt stilla för domarna på gången. Sedan skrittade han modigt bort i den tomma korridoren, vände och skrittade tillbaka. Samma sak i trav, med spetsade öron och en liten bekymmersrynka ovanför ögonen travade han snällt i gången. Sen gick vi ut och åkte kana en stund… Det var svårt att ta bilder på Royal under dagens första övning, eftersom han hade fullt upp med att halka och/eller hålla kolla på alla andra snygga hästar. Det är en prövning för unghästarna att åka på en sådan här tillställning – speciellt om de aldrig varit borta från gården innan och dessutom får svar på varenda gnäggning av någon de inte känner. Men Royal var aldrig dum, och kunde dessutom stå stilla och vänta. Stort pluspoäng.

Nästa övning var löshoppningen. Här visste ju jag på förhand att Royal har för dålig egen bjudning, och att han kraschade hela oxern vid sista övningstillfället gjorde inte saken bättre. Jag hoppades faktiskt innerligt att han skulle ställa upp och hoppa överhuvudtaget. Att gå till lilla ridhuset visade sig vara en prövning, för om det var halt på väg upp till stallarna för hårt underlag, så var det ännu värre i skuggan bakom ridhusen. Jag är glad att jag har stor erfarenhet av att vara på Grevagården, jag vet vart jag ska och behöver inte leta. Längs med långsidorna till ridhusen var det precis blankt. Här hade solen legat på dagen innan och sedan frusit. Lägg sedan till mötande 3årshingstar – och – snöras från taket. Fy f*n rent ut sagt. Men vi halkade oss dit bort Royal och jag.
Royal visade galopp i båda varven, fick en 7a för sin galopp. Han var sedan felfri på 1 meter, men sen, precis som Harald sa, saknades det bjudning. Han bjöd precis ingenting själv. Jag rev ett hinderstöd två gånger… för jag har helt enkelt svårt att bedöma vart jag själv börja och slutar 🙂 Bjuder på det. Han vägrade alltså på sista språnget och ville knappt hoppa mer sedan. Såklart skittrist, men han saknade bjudning helt. Fick bedömningen 6-5 då han var helt opåverkbar och inte gick fram för drivning. Helt rättvist. FILM Jag är verkligen inte missnöjd med hans löshoppningsbedömning, han skulle inte ha mer. Harald kommenterade att han hade stora luftiga språng men att han inte orkar hoppa högre för att han just saknar egen bjudning.

Efter löshoppningen halkade vi tillbaka till stallarna för att göra ID-kontroll, mätning och veterinärundersökning. På vägen bort blev Royal skrämd av en New Forest som stod bakom ett hörn och halkade rejält… Men vi tog oss till veterinären. Veterinären. Det var tack och lov inte den veterinären som Bingo nästan hade ihjäl 2011, men det var samma mätman. Och ja, hon mindes honom. Bingo var komplett galen på sin veterinärkontroll. Han hoppade över mätmannen och slog nästan omkull veterinären. Royal, han stod och spanade lite, tuggade mest på mitt spö och joxade med skallen när de försökte mäta honom. 143 cm (vilket jag GISSAT under morgonen) och 20 i skena. Lite större än pappa på alla vis. Veterinärt u.a och jag hade med mig både rätt häst och rätt pass! 🙂 Skämtade med mätmannen att jag ju faktiskt har ett par stycken gula hingstar hemma…. Royal var så himla duktig. Han ville mest stå och gosa i solen faktiskt efter löshoppningen. Han var ganska trött och förmodligen lite medtagen efter att vi jagat honom så i löshoppningen. Han var veterinärt utan anmärkning, vilket kändes skönt eftersom han halkat så mycket under dagen. Men, såklart, han hade ju varit igång hela tiden. För efter att han fått vila inför exteriören syntes det att han halkat ute. Han tog halvsteg med vänster bak. Så tråkigt.

I exteriören fick vi stå och vänta en stund inne i ringen, Royal skötte sig verkligen kanon. Han stod och pratade lite och ville gå runt, men han var verkligen inte uppjagad på något sätt. Och som jag skrev inledningsvis, ribban för dagen var lagt l å g t. Jag var faktiskt inte ens trött när hela kalaset var över. Han stod ganska snällt för domarna, men när det var dags att skritta och trava hade jag såhär i efterhand behövt en piskförare, för Royals bensin var helt slut…!

Slutbedömning, 77887 7 6-5. Jag är jättenöjd med Royal – han kommer att bli en perfekt tävlingskompis som ställer upp i alla lägen. Nu väntar några dagars vila från vårat äventyr, sen börjar nästa kapitel i livet. Inridning. Royal är till salu.

Världens bästa kusin Dalle följde med som barnvakt till stallchefen, som såklart också skulle med på vårat äventyr med Royal. Stallchefen är ju egentligen inte superintresserad av hästarna, mer än kanske att få rida Bingo ibland och Prinsessan, såklart. Men på bilden till höger sitter Dalle och stallchefen och tittar på när mamma löshoppar – Å-yal som stallchefen kallar honom (barnet pratar småländska, R är en knepig bokstav 🙂 )

STORT tack till familjen Hellsing som kom ner och stöttade mig hjälpte till med löshoppning, dokumentering och bärande av pass! Stort tack till Emelie också som ställer upp och kommer från Gotland för att vara med på mina hittepå. Lotto av Schweden (också känd som Lotta Sjöberg) ska klart ha tack för att hon bar helt svart vid löshoppningen för att inte störa helhetsintrycket när hon var piskförare 🙂

Tack också Royal, för att du uppförde dig så exemplariskt! En liten del av mig är lite ledsen över att du inte blev godkänd, för nu har jag ingen anledning att spara dig längre, och jag tycker hemskt mycket om dig.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.