Ute på äventyr!

Att dra hästtransport är ju en konst i sig. För det första får du inte köra fortare än 80km/h, du måste parera kurvor och stopp långsammare och smidigare än utan transport och du måste planera din resa kanske ännu lite mer – det får inte vara för varmt t ex om transporten inte har tillräcklig ventilation. Hästen får ju heller inte stå på släpet mer än 8h. I alla fall jag har en ständig liten oro i kroppen att hästen inte ska stå stilla utan få för sig att hoppa över bommen, eller för den delen ut ur transporten… så det var med en gnutta oro i kroppen jag lastade in båda sönerna och picnic i bilen och Carnaby Flash Sparrow RC 1533, Babsan, i transporten och styrde ekipaget emot Lotta och Castle Verdi RC 118 i Grillby.

Enligt GPSen skulle det ta 5h24min att köra hela vägen, men GPSen räknar ju såklart inte med det faktum att hästtransporten sänker hastigheten till 80km/h och att sönerna behöver stanna för att kissa och/eller äta på vägen, ett antal gånger. Jag hade grovt räknat att det skulle ta 7h att köra. Det tog 7h att köra 😎 Babsan klev rakt på transporten hemma och sönerna satt nöjda och belåtna i baksätet när vi rullade ut från gården 09:06 i torsdags morse. Innan vi hunnit 3km började Stallchefen fråga ”om vi var framme snart”… Babsan stod väldigt snällt hela vägen även om hon blev något otålig när vi stannade för 6:e gången för att kissa eller för att lillebror fullkomligt ruttnat på att sitta i bilstolen. Vi rullade in hos Lotta kl 16:30 och Babsan var väldigt nöjd över att få komma ut i en hage igen. För att inte tala om Stallchefen som sprang runt som en stolle på hela gården. Lillebror var nöjd över att få sitta i vagnen igen och spana.

Precis enligt planen så var Babsan perfekt i brunsten. Så vi fick packa in oss i bilen en sväng till och åka och hämta Verdi som står en bit bort hos sin ryttarinna. Väl tillbaka på gården betäckte vi Babsan prickfritt och avnjöt en mycket god middag innan vi tre äventyrare somnade ovaggade.

Vi hade ytterligare en etapp på vår resa kvar nämligen att spendera helgen i Månkarbo hos min bästa vän Hanna och hennes familj. Så det var tidig uppstigning på fredagen för att fara iväg efter frukost. Jag hade lovat att plocka upp ett gummiflytgolv hos Myrby på vägen till Månkarbo eftersom jag ändå skulle passera Enköping. Så efter lite sightseeing genom Enköping kom vi fram och lastade på golvet, trodde vi. När jag hade hunnit köra 3 mil så smsar Hanna att jag måste vända, de hade glömt något till glytgolvet. Så det var ju bara vända då. Väl framme tänkte jag i min enfald att han glömt lämna ut nån hink med något medel eller liknande. Han hade glömt en hel pall… Tack och lov så sov lillebror nästan hela vägen till skillnad från Stallchefen som inte kunde komma fram till Månkarbo snabbt nog.

Vi har haft en jättefin helg hos Hanna och Stallchefen längtar redan tillbaka. Roligast av allt var att han vågade rida på deras ponny Molly! Stallchefen trillade av Bingo förra sommaren och har inte varit så intresserad av att rida större hästar sen dess.

Jag fick mig ett ordentligt ridpass på Hannas Très Bien – Trebbe. Jag har fortfarande träningsvärk i benen trots att det var i lördags. Trebbe gick på sommarbete med Monarch 2009 så snacka om att jag träffat honom hela hans liv. Han är efter Dee Jost van Dyke – As de Thurin. Vägen hem från Månkarbo var lång, väldigt lång. Vi lämnade Månkarbo kl 08:30 och var hemma i Villtofta vid strax efter 17. Hästtransporten fick ju såklart följa med hem så det gick inte så fort … 🙂