Att summera 2020

Första tanken är, går det? Går det att summera 2020? Ett år som verkligen inte varit som något annat, på något vis. Ett år som sannolikt kommer att gå till historien i stort sett till den världsomvändande pandemin vi alla genomlever. Men för min egen, privata del, kommer livet aldrig att bli detsamma. 2020 var året då jag (och många med mig givetvis) fick ta farväl av Lotta och det har verkligen varit ett trauma, utöver covid-19.

Jag började jobba igen i januari efter att ha varit hemma och föräldraledig med Vilhelm. Såhär med facit i hand så var ÖNH-mottagning inte riktigt min grej och jag längtade verkligen tillbaka till kirurgen – dit jag också återvände i oktober. Första delen av året passerade i en väldig fart. Jag spenderade 3 dagar i Manchester på Twemlovs och utbildade mig till seminassistent. Otroligt lärorikt och också väldigt fascinerande att se hur pass långt före oss i utvecklingen av artificiell insemination och embryotransfer de är, jämfört med Sverige. Samma dag som jag landade på ett öde Arlanda utlystes pandemi i världen och jag är tacksam att jag hann hem innan alla flyg ställdes in!

Babsan lurade mig återigen och fölade helt på egen hand en jättefin brun hingstunge den 15 april, 11 år på dagen sedan min första bruna hingstunge såg dagens ljus. Valorous Vasiliás, vilket betyder kung på grekiska, är Babsans tredje fölunge och min 6 hingst … Valle inledde våren med gaskolik endast 14 dagar gammal så han har verkligen kommit till världen med besked. Vi började betäcka i maj och först ut var Önnarps Olivia som till skillnad från tidigare år tog sig på en gång och är dräktig mer än halvvägs med sin första fölunge.

I mitten på juni förolyckades vår fina Bullus i regntunnan vid stallet. Det var väldigt ledsamt och vi saknar henne varje dag. Signhild fann henne i regntunnan när hon kom förbi och skulle rida Olivia. Men då hade hon redan varit avliden ett tag. Gud vet vad hon skulle i regntunnan och göra, den har stått där i över 2 år. Otroligt tragiskt men jag och Oliver begravde henne i en utav sommarhagarna på kvällen. Jag saknar hennes tokiga sällskap varje dag. Hon brukade följa med mig och mocka varje box och mötte mig på trappen varje gång jag klev ut. Varenda mus hon fångat visade hon stolt upp och musbeståndet ökade rejält efter att hon försvann. En väldigt speciell liten katt som älskade Alfons – som faktiskt tyckte väldigt bra om henne med, som värmedyna.

Sedan rullade det på, tills livet liksom stannade av en smula. Jag minns inte riktigt dagarna efter beskedet att Lotta tragiskt gått bort. På bilden är det Lotta med Castle Pearl efter Janus hos Henry på Irland. Ingenting blev sig likt efter det. För er som inte vet det så dog Lotta på grund av ett glioblastom som vi tror att hon inte visste om, även om hon anade att någonting var tokigt med henne. Det har sannolikt gått fort och hon avled med en connemara i ena handen. Jag saknar dig Lotta så otroligt mycket varje dag och kan inte riktigt ta in att det snart gått sex månader sedan hon försvann. Vårat sista samtal över telefon var i början på juni när ett utav mina betäckningsston blödde efter betäckning. Vem ringde jag? Jo Lotta givetvis. Du var i trakterna där jag bor helgen innan du försvann, men du ville inte komma hit på grund av min nyss genomgångna corona. . .

Bingo fick 6 ston denna sommaren, varav vi tyvärr bara betäckte 5. Det sista stoet som hade åkt ända från Gotland fick tyvärr fång strax efter ankomst och fick åka hem igen efter några veckor. Tyvärr finns hon inte mer i följderna av ett svårt kolikfall, men familjen som ägde henne väntar med spänning på Olivias fölunge <3

Louise och Bingo har tränat på och gjort fina rundor i LC hela säsongen. Det har varit långa dagar när vi åkt varannan vecka till Pernilla Berglund i Ör och tränat och varannan vecka till Katarina Torstensson i Ingelstad, men det har varit såååå värt det. Det är så roligt att följa dessa två och jag hoppas att restriktionerna ska lätta tidigare än sista juni så att de får komma ut och tävla lite igen.

Covid-19 … Jag hade Corona i slutet på juni med lite nästäppa och huvudvärk i tre dagar. Jag testades positivt för antikroppar i förra veckan. Jag har inte blivit speciellt drabbad på min arbetsplats av coronan mer än sjuk personal och det faktum att jag har vabbat min yngste son över 30 dagar de senaste två månaderna pga snor !! Det har känts väldigt tröstlöst måste jag säga. Men vad ska man göra …

2021 drar vi igång seminstation på Villtofta Gummagård 2, en dröm som slår in som inte hade varit möjlig om det inte varit för min arga snickarsyrra Lisa, så tacksam för dig! Det ska bli så otroligt spännande att möta 2021 även om Covid-19 nog gör sig besväret en stor del av nästa år med. Stay safe, kan min 2 åring tvätta händerna med tvål så kan du också det!