• Häst

    2 meters volt i ena hörnet

    Igår blev jag faktiskt lite bitter… Att åka och tävla med en orutinerad hingst är inte helt komplikationsfritt. Det visade sig än lite knepigare när hingsten dessutom inte uppskattar ösregn och hård vind. Jag försöker att hålla Bingo så långt borta från de andra hästarna som möjligt när han får rasta av sig och kolla in den nya omgivningen på en tävlingsplats. Det är det minsta jag kan göra. Jag vet att han lätt blir brötig och gapar och vill ju såklart inte störa för andra. Men när jag släpper honom och Louise på framridningen, då kan jag inte göra mer. Louise gör sitt absolut bästa för att akta sig…

  • Häst

    Dagen efter kvällen före, typ.

    Det når absolut inga rimliga gränser hur mycket jag har gråtit över att lilla Prinsessan inte finns mer. Det första som hände när Pernilla kom i måndags var att vi båda bara konstaterade att vi kommer att gråta som två små barn. Så där stod vi, två vuxna kvinnor med en gammal shetlandsponny som nådde oss till knäna och storgrät när veterinären kom. Sen grät vi tills allting var över. Pernilla hängde hennes grimma på båtringen i stallväggen, och där hänger den kvar. Jag tänker att den får hänga där ett tag, jag orkar i alla fall inte ta tag i att tvätta av den just nu. Det första som…

  • Häst

    Att skiljas är att dö en smula.

    Nu finns hon inte mer, vår fina Prinsessan. Idag var stunden kommen då Prinsessan fick bli fri sina ålderskrämpor och få vila här hemma på gården. Prinsessan hade blivit 30 år vid årsskiftet och även om hon var rund och go så började hon bli stel och tandlös. I början på förra veckan fanns det hösilage kvar i boxen på morgonen när jag släppte ut henne, det är inte ett gott tecken. För om det fanns någonting hon älskade så var det mat och det har aldrig funnits så mycket som ett strå kvar. Det började också bli trögare och trögare att få med sig Prinsessan ut i hagen. Hon…

  • Häst

    Sagan om hästtransportens trasiga taklampa

    För några år sedan la jag ett par riksdaler på att laga elen i hästtransporten. Kontakten glappade och en hel del av lamporna fungerade inte, trots att de hade hela glödlampor – för se de kan jag faktiskt byta själv. När jag hämtade transporten så fungerade ändå inte taklampan, vilket jag påpekade för verkstaden. Så en utav killarna där plockade ner glaset och det visade sig bara vara glödlampan som var trasig. Det blev lite pinsam stämning eftersom han precis sagt att allting fungerade fint nu. Så jag fick en ny glödlampa. Den här taklampan har sedan gäckat mig. Den har glappat och fullkomligt ätit glödlampor. Så jag tänkte, med…

  • Häst

    Det här med rutin(er)

    När Louise var här och red Bingo innan tävlingen i söndags så stod jag snett bakom Bingo och smörjde hans träns när de skulle gå tillbaka ut i hagen. En rutin som Louise tycker att jag borde bli bättre på eftersom hon påpekar varje gång jag smort tränset, vilket alltså inte var jätteofta. Men Bingo ville inte gå ut, han stod istället och tittade menande på mig. Karin, Louises mamma, kommenterade att han stod och tittade på mig istället för att vilja gå ut. Då slår det mig att ja, just det. Vi stretchar ju alltid efter ridpasset, så det var ju såklart det Bingo stod och väntade på. Eller…

  • Häst

    82 avkommor

    I år skulle Grafit skrapat ihop 82 avkommor, om alla de som under de snart 11 åren hört av sig och velat betäcka med Grafit och ”återkommer när stoet brunstar”. Det oroar mig lite att de flesta utav era ston inte brunstat på 11 år! Ni kanske borde kolla upp det 🙂 Han har idag 25 registrerade avkommor + 2 st som jag vet i alla fall HAR existerat men som aldrig fått pass… I snart 11 år har han varit död, närmare bestämt den 20 januari 2020 så har han tuggat gräs på Trappalanda i 11 år. Och varje år, med början redan nu på hösten, hör det av…

  • Häst

    Så var oktober (!) nästan slut!

    Tiden går väldigt fort nu tycker jag. Sist jag plitade ner några bokstäver här var när mina älskade stalldörrar var färdiga! Det har hänt en del sedan dess, kan man väl säga. Betäckningssäsongen avsluta, Irland över för denna gången, Bingo och Louise har varit iväg på Pay’n Jump och så har det flyttat in en ny ponny…!  Men vi tar det från början! Bingo betäckte faktiskt stoet som gav honom en blåtira i slutet på juli och hon är konstaterat dräktig på 20 dygn! Hon älskade inte Bingo inledningsvis, det ska gudarna veta. Det lät som om jag hade en dinosaurie i stallet när de två skulle umgås under ordnade…

  • Häst

    För er nytillkomna, jag har byggt nya stalldörrar!

    Jag är något så DJÄVULSKT stolt över mina alldeles egentillverkade stalldörrar att jag skulle kunna sitta på en stol utanför stallet och bara titta på dem. Stallet var i massivt behov av ett par nya dörrar då de befintliga var mer isär än ihop. Så, efter att ha förhalat, förhalat och f ö r h a l a t detta faktum baserat på att jag inte trodde att jag skulle reda ut det själv så fick jag den sparken i röven jag behövde. ”De där dörrarna bygger du lätt!”. Ja det är precis vad Lisa sa. Okej, jag ska inte säga att det var särskilt lätt, men det beror framförallt…

  • Häst

    ”Nu åker vi hem, kompis!”

    Längst ner på vårdavdelning 1 stod Bingo, precis där vi hade lämnat honom under lördagen i allt tumult. Kan inte nog beskriva hur tacksam jag är att Hanna och Linus råkade vara här precis när allting hände. Det tog ett par dagar att smälta allting, men nu mår ju båda hästarna bra så det är väldigt skönt. Vid kl 11 påbörjade jag och junior resan ner till Helsingborg Evidensia Specialistdjursjukhuset för att hämta hem en pigg och glad Bingo Bell RC 112. Det kändes nästan som om jag körde genom alla årstider, bortsett snö då, men det var som lägst 9 plusgrader och som mest 22 när vi kom fram…

  • Häst

    På ett ögonblick var det gjort.

    Det var en lustig känsla att gå ut till stallet i morse och inte se Bingo stå under sitt träd i hagen. Det är första gången på sex år som Bingo inte är på gården med mig. Det kändes konstigt faktiskt. Han har alltid varit hemma med mig, alltid. I nio år till hösten har vi kamperat ihop Bingo Bell och jag. Han är ju min bästis, min hjärtehäst. Men han är inte död, han står på Helsingborgs Djursjukhus med en sparkskada som oturligt nog träffade ögat. I fredags kom min bästa vän och hennes make ner för att övernatta inför vidare färd till Falsterbo dit de har kvalat sin…