Förkyld, är bara förnamnet.

Så, idag var alltså dagen som hästarna skulle flytta hem. Tänk om jag ändå kunde njuta av detta faktum. Nej jag är kanon förkyld istället och för varje dag som går så blir det lite, lite sämre. Det KAN (observera kan) bero på att jag aldrig någonsin vilar och låter förkylningen gå över. Icke sa Nicke, jag trycker ner den med Ipren och sedan biter jag ihop och ser glad ut. Precis som vanligt. Men detta innebär dock att på kvällarna så kraschar jag totalt och blir lite sjukare än när jag vaknade.

I alla fall, nog tjatat om min förkylning 🙂

Först och främst så var min elektriker Dan ute i stallet i morse och bytte ut min elcentralen. Numera har jag en makalöst modern elcentral med jordfelsbrytare och lite annat smått och gått som ett ljusrelä till ytterbelysningen, det ni! 😉 Sedan åkte jag via soptippen och slängde alla gamla lysrörsarmaturer och annat skrot som vi dragit ner i stallet och sedan åkte jag till Tveta. Det är med mixade känslor som jag kör in på gården som en komplett galen i 40km/h med släp och allt för att ta mig runt ”rondellen” utan att fastna i snömodden. Stackars Arrigatios ägare stod mitt i allting och bad en stilla bön att jag inte skulle köra på dem… Jag missade givetvis dem och kunde parkera precis där jag hade tänkt mig, i en nedförsbacke framför Pernillas utestall. Emelie var redan där och fick order om att longera Monarch en stund, så att han i alla fall skulle vara lite snäll att lasta… 😉

Jag började packa in i släpet, jag tror att jag fick med mig allt den här gången. Glömde jag något så kan jag ju alltid hämta det imorgon bitti, när jag har morgonfodringen i Tveta 😉 Efter att jag släppt ut B och M här hemma förstås!

Monarch var PIGG! Det kan bero på att han blev totalt rakad igår och numera ser ut som en riktig ridhäst 🙂 Han blev mycket fin, och mycket, mycket lik sin farfar. Monarch är visserligen inte brunskimmel men han var så otroligt skitig under all den där pälsen att han faktiskt är grå… Det ser ut som om vi inte har borstat på honom på ett par år. Han rockade i alla fall loss på ridbanan med Emelie i linan medan jag packade och fixade. Sedan tog vi in alla de andra hästarna och jag gick och hämtade Bingo. Sedan lastade vi dem. Tillsammans. Inga som helst problem, om vi bortser från att Monarch till en början inte skulle följa med… Men då är ju allting i sin ordning? 🙂 Till slut gick han in och sedan kunde vi styra kosan emot Villtofta. Jag satte nästan gasen i botten direkt för jag ville, v e r k l i g e n i n t e, köra fast med två hingstar på transporten i snömodden, men det gick bra!

Hingstarna stod som ljus hela vägen båda två. Väldigt duktiga och när vi öppnade luckan hemma så var det ingen som saknade någon del av sitt ansikte ! Bra va?! Emelie lastade av Monarch och Bingo lastade av sig själv, precis som vanligt. Sedan ledde vi in dem i sina nya boxar. Monarch fnorkade så mycket han orkade medan Bingo bara snällt följde efter lillebror (som mot naturens alla regler är den som bestämmer av de två). Sedan rullade de som tokiga båda två i det nya spånet.

Jag var nyss ute och kvällsfodrade och de såg mycket nöjda ut båda två. Monarch stod och sov och blinkade hårt när jag tände lampan inne i stallet. Det verkar som om han i alla fall har hittat vattenkoppen och druckit det vatten jag tryckt fram, det återstår att se om han lyckas trycka fram något vatten själv, han lyckades fint med det i Lilla Heda. Den andra knäppjöken har fått sin hink, han gillar inte vattenkoppar…