I ständig rörelse.

Den 15 april fick då äntligen Babsan mitt mycket efterlängtade föl. Jag hade vakat en gång i halvtimmen i tre dagar och hade precis (tyckte jag) tittat i kameran klockan 04:30 när jag kastade en blick på den vid 05, och se där på golvet låg ett par svarta öron! Babsan hade, precis som med Lill-Babs, löst allting helt själv. En brun hingst med bläs, vilket jag gissat på bara dagarna innan. Valorous Vasiliás, vilket helt enkelt betyder den modige kungen, där Vasiliás är konung på grekiska! En stor och rejäl hingst, som är precis som sina syskon, livrädd och håller sig på behörigt avstånd tack vare sin mamma. Men numera vet jag ju att det kommer att gå över. Lill-Babs är extremt social och först fram i alla lägen. Henne gick det inte ta på förrän hon var 4 månader …

Önnarps Olivia betäcktes tidigt i maj för att vi skulle ha så mycket säsong som möjligt att betäcka på. Hon fick lite hjälp på traven med en spruta Dinolytic och på 7 dagar var hon betäckt och färdig, 2 språng. Konstaterad dräktig på dygn 14 och dygn 35! Håll tummarna riktigt hårt för att hon behåller denna fölis, vilket då blir hennes första på tre försök! Vi ska ultraljuda henne igen på dygn 90!

Bingo har såhär långt haft en himla fin säsong. 4 betäckta ston där 2 är konstaterat dräktiga och med lite tur så har han 2 ston kvar att betäcka! Babsan är näst på tur och så får vi se om han får besök från en långväga gäst också vad det lider. Zambah, min älsklings surtant, är här för en andra omgång denna säsongen. Hon tog sig sent ifjol och resorberade tyvärr. Men skam den som ger sig! Nästa år SKA det bli föl.

Tre föl har fötts efter Bingo, två tjejer (!) och en grabb! En gulbrun, en BEC och så en brun! Så mycket färg må jag säga. Den gulbruna är faktiskt ett sto 😉 konstigt nog! Men oroa er inte, ni ska se att allt är i sin ordning igen nästa år då jag sannolikt får två gula hingstar 🙂

Men, det har också varit en tuff vår och försommar. Valle, Vasiliás, hade en släng av gaskolik som blott 14 dagars, vilket kostsamt löste sig fint. Olivia har haft ett skärsår i ena karleden som jag tack och lov avhjälpte själv hemma. Två ston har blött vid betäckning, Gud vet varför och det avstannade tack och lov väldigt snabbt och utan komplikation. Min gräsklippare är minst sagt sönder. Tillbyggnaden av mitt och arga snickarsyrrans projekt avstannade abrupt pga utebliven snickare men ska förhoppningsvis rulla igång igen nu efter midsommar.

Men, det värsta hände i torsdags. Signhild fann vår fina Bullus avliden på gården efter en tragisk olycka. Min midsommarhelg har varit minst sagt påverkad av detta. Min fina, lilla, oerhört speciella katt finns inte mer. Hon kom till gården på sensommaren 2013, min första sommar på gården. Hennes mamma är MjauMjau som är mästerjägare hos Pernilla och döpt av Pernillas dotter Agnes när hon var 4 år. Bullus, så det fick det förbli. Hon har fått flera jättefina kullar med kattungar varav den sista förra sommaren, ingen utav dem var någonsin lik henne själv. Varje morgon, oavsett väderlek så mötte hon mig utanför dörren och följde mig till stallet. På varje promenad med barnvagnen har hon hängt med. Var maten slut i stallet satt hon på altanräcket och stirrade in på mig tills jag ”tog en hint”. Hon ÄLSKADE Alfons, han var hennes bästa, bästa vän. På honom låg hon gärna och sov och spann så stallet skakade.

Du är så ofattbart saknad lilla du.