Fullt ös i snön! 

 Det är verkligen rogivande att kunna rida ut igen. Jag har hittat den bästa taktiken och Bingo verkar faktiskt uppskatta att få vara ute och kämpa i skog och mark. Får han bestämma så går han rätt ut i skogen. Släpper jag tyglarna så går han direkt ut i skogen och skyr ingenting. Klättrar ner och upp i diken, över trädstammar, genom snåren! Jag tror att han tycker att det är väldigt roligt. Vi har stött på både älg och rådjur på perfekt avstånd. Bingo har noterat dem medan de sprungit iväg!

 Så snart jag kortar tyglarna så vet han, full fart. Vi har jobbat mycket med styrketräning. Jag har i princip bara travat honom på tömm. Ute fokuserar vi på att variera galoppen, stärka högergaloppen framförallt och skritta, mycket! Jag blev SÅ glad när Pernilla berömde ”det DÄR är bra galopp” när vi red fram i onsdags, för jag gjorde egentligen ingenting! Jag lät honom bara rulla på som han gör. Han väljer gärna vänster galopp ute, jag får överdrivet ställa honom till vänster för att han ska fatta höger och sedan får jag fortsätta ha honom något ställd till vänster så att han inte byter över vid minsta lilla sväng 😉 ja han är duktig på galoppombyten. Vi gjorde ett klockrent byte över medellinjen på träningen, så nöjd. Tänker dessutom skryta med att det var på enhandsfattning 🙂 nu är det ju Pernillas förtjänst rakt igenom att Bingo är så bra som han är. Och Monarch. Jag är lyckligt lottad som har Pernilla. Bingo var duktig på träningen. Han var stundtals bra jäkla ofokuserad ibland, men annars var han superfin. Det märktes att vår konditionsträning och fodring gett resultat! Bingo hade mycket flås kvar efter en timme. För två år sen tog bensinen slut mitt i träningen och vi kunde sällan slutföra hela träning. För mycket energi gick till att vara hingst helt enkelt.

Igår hade vi magiska -10 när jag red, men det gick bra. Sen fick jag köra iväg till Hööks och köpa en hals till Bingos täcke, eftersom det täcke jag beställt är restnoterat i minst tre veckor… Jag köpte en hals i storlek L i förhoppning att hans långa fina man ska skavas så lite som möjligt om det finns gott om plats. Jag har varit lite snål med värmekabeln på vattnet i stallet, det straffade sig igår. Gissa om vattnet var fruset när jag tog in hästarna… Men jag kastade på värmekabeln och i morse flöt vattnet fint igen. Det har varit -18 i natt..! Så jag är glad att jag slog på värmen igår så det inte frös sönder. Haft min beskärda del av oplanerad dusch (läs röret hade spruckit och sedan tinade vattnet…). Vattenbaljan i hagen var flytande, trots minus 18! 

I morse satt stallchefen kvar i soffan med ipaden när jag släppte ut hästarna. Jag vägde för- och nackdelar. Sitta stilla i vagnen i -15 och bli kall, eller sitta kvar i soffan lycklig (och varm!) med ipaden. Japp, alla ni mammor där ute som nu hatar mig för att jag lämnat min tvååring själv inne kan skicka över hatet, lugnt. Barnet överlevde, lustigt nog. Jag slog på Skype på ipaden och sedan ringde jag upp mig själv på telefonen. Så jag hörde honom hela tiden och han hörde mig. Antingen visste han att jag var hos hästarna, eller så märkte han inte att jag gick ut. Jag har hela 40 meter till stallet, så OM han hade fått panik så hade jag lätt kunnat spurta in i huset igen 🙂 men vet ni vad? Han satt och tittade på Sesame Street (hörde youtube-ljudet) under de 17 minuter det tog för mig att fodra ponnyerna, öppna en ny bal hösilage, köra ut hösilage i hagarna, fylla vatten, slå på strömmen, släppa ut fem hästar och stänga igen stallet igen. 🙂 Och don’t you worry, jag hade låst in alla vassa föremål 🙂