Häst

Hejdå, för alltid.

Jag ska vara helt ärlig Lotta, jag visste inte riktigt hur jag skulle ta mig ur bilen väl framme vid Villberga kyrka i fredags. Jag sov inte speciellt bra natten mellan torsdagen och fredagen och 9h i bil tillsammans med mina två söner gick inte helt obemärkt förbi.

Min kompanjon Lisa hade köpt 3 stycken gotlandsfår en bit utanför Braås och det passade ju sig bra att jag skulle ta med dessa tre tackor upp från Småland till Åkersberga i anslutning till din begravning. I ett ögonblick av rörig logistik så råkade jag hyra ut mitt eget släp just denna helgen och tänkte inte mer på det förrän bara några dagar innan vi faktiskt skulle åka. Jag hade ju inget släp att frakta fåren i. Men lite hastigt och lustigt så blev vi med ett släp till, jag och Lisa.

Efter jobbet i onsdags plockade jag upp pojkarna på förskolan och åkte ut till ”Eke krysset” för att köpa det nya släpet. Ett Trane från 2009. Såg fräscht ut och absolut tillbörligt att köra tre stycken får i. Sagt och gjort, swishat och klart så körde vi vidare från Eke ut i skogen i Braås och lastade på de tre lammen. Hem igen med en GPS som pga lillebrors-haveri bara valde vägar utan motorväg körde oss ännu längre ut i skogen innan jag började fundera på vad som egentligen försiggick och lyckades tråckla oss ut till 23an igen.

Torsdag förmiddag rullade vi iväg från gården. Det tog 9h från Villtofta till Åkersberga och lillebror var stundtals relativt billig, nästintill bortskänktes. Men hur kul är det egentligen att sitta 9h i en bil, om man inte är på Irland? Vi uthärdade ändå det hela rätt bra, storebror gjorde sitt bästa för att roa ilsken och uttråkad lillebror sista biten. Mest arg var lillebror över att inte få åka mer tunnel! När vi väl kom fram till Stockholm och ner i den långa tunneln som numera förbinder E4an med E18 (vilket den inte gjorde när jag bodde i Sthlm) så blev lillebror så begistrad att han tjöt M E R ! ! ! ! när tunnel tyvärr tog slut och jag vann pris för årets sämsta mamma som inte skaffade fram mer lång vägtunnel… Tur han fick åka i den på vägen hem igen.

Jag vet inte om jag både ville och inte ville att det skulle bli fredag morgon. Jag hade bara ont i magen. Jag skulle packa ihop mig för att åka till din begravning Lotta. Hur sjukt låter inte det? Din begravning. Vid strax innan 10 lämnade jag och den nya hästtransporten Åkersberga för att traggla oss bort till Villberga kyrka. Återigen hade lillebror lyckats trycka i ”undvik motorvägar” när jag slog in koordinaterna så jag fick åka på många långa småvägar längsmed de stora vägarna, men det gjorde ingenting idag. Jag satt där i min ensamhet och försökte få grepp om vad som skulle ske idag. Jag skulle kliva in i en kyrka och ta farväl av dig, för alltid liksom. Vårat sista hejdå. I mitt huvud hörde jag dig prata om ditten och datten, om sommaren 2007 och om den där gången då Maria badade i Dolphins bay och trodde hon hade krympt. Jag kunde höra ditt glada skratt och dina otroligt dåliga vitsar du brukade dra framåt småtimmarna på EJ Kings. Jag såg dig sitta där på ”svensk-bänken” vid Show Grounds i din lila jacka och svarta sydväst, med väskan full med choklad och programmet och pennan i högsta hugg. Trots att det var 30 minuter till första klassen ens skulle starta.

Hur ska jag klara av att ta mig ur bilen? Kommer mina ben att bära mig. Jag lät tårarna bara rinna från det att jag lämnade Åkersberga i hopp om att de kanske hade tagit slut när jag väl kommit fram. Men så fort jag fick syn på Kattis vid kyrkan så kom de igen. ”Det blir bra Johanna”. Så jag klev ur bilen. Kattis fann mig direkt och vi stod där lika chockade allihopa. Vad märkligt det var att gå på Lottas begravning. Lotta av alla människor.

Jag hade beställt 3 st rosa rosor till kyrkan. Jag tänkte att de nog skulle överleva bättre om de redan fanns där än om de skulle delat kupé med Villtofta-cirkusen och 3 får från Småland. Mannen från begravningsbyrån gick och hämtade mina rosor. En från mig, en från Vilhelm och en från Oliver. Sedan gav han mig ett programblad. På framsidan var den bästa tänkbara bilden på dig, Lotto. Med den irländska vinden i håret, leendes. Jag visste precis vart du var på bilden, det så jag på leendet och din nöjda uppenbarelse. Med O Tooles på Irland, vart annars?

Sen var det min tur att gå in. Gå in till din urna. Gå in till det sista vi ser av dig. Det sista jag ser av dig. Där stod du, i ett hav av blommor i alla dess färger. Mycket grönt, oranget och vitt såklart. Min bästa Lotto of Sweden. Där och då fanns ingen botten i hur mycket jag saknar dig, hur viktig du var för mig och hur otroligt trasigt mitt liv blev sen du dog. Jag önskar att jag hade sagt det oftare, hur viktig du var för mig och hur mycket jag höll av dig. Du var en så stor del av min trygghet. Bästa Lotta. När jag hade gått ut ur kyrkan så kom plötsligt Kattis springande ”Kom in igen Johanna, du måste komma in.” Då spelades Winnerbäcks ”Kom ihåg mig då” i hela kyrkan. Det är ingen risk att jag glömmer dig Lotta, aldrig någonsin. Kattis och Ylva erbjöd mig att följa med och fika hos dem efteråt, men jag var ju på väg som du vet. Jag har ju alltid någon form av schema på gång. Så vid strax efter klockan 13 rullade jag vidare emot Kopparberg.

Jag tog mig till Kopparberg och halvvägs upp för den otroligt branta backen som ledde till bonden som sålde gummimattan. Ja, jag hade åkt hela vägen till Kopparberg för 15-20 meter, 12mm tjock gummimatta, till seminstationen. På vägen hem började det regna lite lätt och två enorma regnbågar uppenbarade sig. En väldigt färgstark regnbåge dök upp och när jag följde den till sitt slut så slog det mig att den sken ner på Villberga. Den sken ner på dig Lotta. Den uppenbarade sig precis när jag passerade Grillby igen på vägen tillbaka till Åkersberga. Tårarna fullkomligt forsade.

Det blir aldrig som förut Lotto. Men vi ska göra allt det där som du ville göra. Vi får bara göra det utan dig.

Hästnörd och tillika Webbutvecklare som driver företaget Stuteri Valorous som inriktar sig på att utforma stilrena och enkla webblösningar för hästfolk, samt bedriver en connemarauppfödning i mindre skala. Leg. Sjuksköterska. www.valorous.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.