Carl Hester Clinicen – amazing!

Ni som inte var där, stackars er 🙂 Eftersom jag har en fantastisk vän i Pernilla så fick jag såklart en biljett till Carl Hester clinicen i julklapp. Så otroligt tacksam. Han var rolig, smart och framförallt så himla simpel i sin clinic. Allting var så basic. Han började med unga hästar och slutade med hästar som gick Grand Prix. ”I see every horse as a Grand Prix horse, otherwhise its no point in training them because that is the main goal”.

Det som imponerade allra mest på mig var när han fick Cecilia Kristoffersens häst  Scara Boena att trava och röra sig heeeelt annorlunda. När denna lilla fux först kom in på banan och travade runt så såg den väldigt alldaglig ut, såklart enligt mig. Jämfört med den andra fuxen, SpongeBob, som rörde sig väldigt lätt och elastiskt redan från början. Scara Boena hade inte så höga knän och rörde sig ganska så markbundet, men efter ett par enkla tips från Carl Hester såsom att våga lyfta fram handen och rida hästen mer framåt så blev det verkligen en heeeeeeeeeeeeeeeeelt annan häst. Det gick liksom ett sus genom hela publiken när hon sedan travade längs en långsida. Detsamma gällde Anna Svanbergs jättehäst Revolution. Den rörde sig också så mycket friare och större efter att Carl bett henne plocka upp den lite i formen och också rida dem mer framåt med händerna burna framför henne istället för i knäet.

Han frågade någon utav de första ryttarna ”Does he do leg yielding?” Ryttaren såg mäkta konfunderad ut. Publiken började så smått fnissa tills Carl Hester visade vad leg yielding, alltså skänkelvinkning, var och speakern dessutom sa ”skänkelvikning” i mikrofonen 😉 Mycket roligt!

Clara Espinosa fick hjälp med övergången från piaff till passage, ett moment i den klass hon red just nu. Carls tips var att bara tillåta hästen ta ett piaff-steg och sedan direkt gå framåt. Det var knepigt och hon fick hålla på ett tag men sen som med ett trollspö så fungerade det perfekt. När Carl frågade Clara vad hon ville öva på så sa hon att hon ville öva på bytena. Men efter att ha visat hennes byten för Carl så skrattade han bara hjärtligt och sa ”you don’t have a problem with the tempies, you just wanted to show them to me!” 🙂

Elin Aspnäs svart skönhet – jisses vilken häst. Den var så rörlig och elastisk och vilken otrolig lätthet för piaff och passage. W o w! Hennes häst ville så mycket hela tiden så hon fick helt enkelt öva den på att vänta på henne genom så simpla knep som att lägga en volt istället för att göra ytterligare byten i vart trejde. Hon red in, gjorde 2 byten i vart tredje och sedan red hon direkt in i en 10m volt och till slut så väntade han på henne istället för att göra byten i vartannat själv. 😉

Genomgående för hela Carls clinic var humor. Han fick publiken att skratta vid flertalet gånger. Han återkom hela tiden till att det verkar som om svenskarna rider med för långa tyglar.

Your reins are as long as the bridge I had to cross to get here.

 

Publiken brast ut i asgarv. 🙂 Han återkom också till att vi behöver bli bättre på att rida halvhalter men också att tillåta våra hästar att ”balansera själva” genom att helt enkelt släppa taget om dem, om så bara för ett enda galoppsprång! Han påpekade att nästan alla de ryttarna som red för honom satt och höll i sina hästar. ”And release” sa han till alla som red galoppombytena tror jag. Han pratade också mycket om att rida övergångar och att inte bli arg på hästen om den missuppfattar utan rätta till det som blev fel, och försök igen, igen, igen, igen. Hästar lär sig, precis som oss, genom repetition.

Kristian von Krusenstierna fick rida lätt i passage – det såg inte ut att vara så lätt – men vilken skillnad det blev på Langedoucs passage sen! ”You should ride more in a risen trott or passage to let the horse balance itself”. Carl berättade att han nästan aldrig satt ner i traven på sina 4- och 5åringar hemma utan han red dem nästan alltid i lättridning. ”This allows the horse to move more free and to find its own balance”.

Carl tyckte att vi räknade konstigt i Sverige för han påpekade flera gånger att han och ryttarens räkning inte överensstämde. Ryttaren red alltid fler eller färre än vad den borde ha gjort. Någon ryttare red en sax ”Okay, so that was 6 strides to start with, then 7 and ended with 5. It should have been 7 all along.” Skratt från publiken igen. Speciellt när Olof Axelsson red upplevde Carl att antingen kunde inte Olof räkna eller så räknade de olika. 😉

ALLA hästarna fick gå ”shoulder in” och han påpekade att i stort sätt varenda häst har lättare att böja sig till höger än till vänster. Alla hästarna på clinicen hade lättare att gå skolor till höger än till vänster då de var stelare i sin vänstersida. ”If you at the begining of a training start with overbending your horse to the left and kicking in the left shoulder – you are screwed. You can just sit of now and leave the horse to be.” Han sa att det är viktigare att stretcha hästen och rida mycket lösgörande arbete – men inte varenda dag – då kommer hästen att tröttna. Han tyckte heller inte att du borde använda serpentinerna så mycket i din ridning. ”Its good for controlling the counter-canter for example but otherwhise its a pretty useless movement.” Han tyckte att istället för att bara harva runt, runt på ridbanan bör man använda varje linje till en övning istället. Skänkelvikning, öppna, sluta och dessutom rida mycket mer framåt. Men öva inte alla sakerna samma dag. Bestäm dig innan vad du ska träna på idag och håll dig till det. Och glöm inte stretcha hästen efteråt, rida den i en lång och låg form så att den alltid avslutar på ett bra sätt.

If your horse dosen’t stretch properly keep stretching it until it does, do not settle with ”close enough” it dosen’t do the horse any good. If the stretching takes an hour so be it. The horse should be totally relaxed before you stop.

Carl sa att en del av ryttarna inte ville bli filmade under clinicen. Jag hade kameran med mig men respekterade till fullo att inte fotografera eller filma någon. Men jag frågade Johanna due Boje om lov – därför har jag bara bilder ifrån hennes pass. Det var ganska svårt för mig att få skarpa bilder, och jag ville inte använda blixten heller. Men några bra bilder fick jag i alla fall.

Carl sa att ”every rider should be able to canter in, halt and trott of. Otherwise you shouldn’t be doing this”. Så detta fick Johanna bland annat öva på – och det var inte superenkelt. 😉 Första försöket blev sådär, men han gjorde halt från galopp, tog några steg i skritt innan galoppen. ”Again.”
På bilden har Don Corleone travat från galoppen till halten. Carls reaktion var ”It shouldn’t get WORSE after I’ve told you what to do.” Alla skrattade, så även Johanna som syns på bilden 😉

Det var en otroligt lärorik clinic jag var så superinspirerad när jag åkte hem. Tack igen Pernilla!